Om allergi och allergisk reaktion

Allergi och annan överkänslighet har mer än fördubblats de senaste 30 åren och tendensen är fortsatt stigande. Nära 40% av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år anser själva att de har allergiska besvär, d v s närmare 2,7 miljoner svenskar. Bland tonåringar och unga vuxna anser hälften att de har allergiska besvär.

Antalet som har fått sin allergi diagnostiserad är färre. Eftersom allergierna är åldersberoende finns inte några exakta siffror. Allergierna har ökat men en del av ökningen beror också på förbättrade diagnosmetoder. Allergiska besvär i ögon och näsa förekommer hos 7-10% hos barn och tonåringar och 15-20% hos vuxna och sjunker bland äldre. Allergiska böjveckseksem drabbar ca 20% av barn men färre vuxna. Allergisymtom kan försvinna under en period i livet men kan också återkomma senare.

När de flesta tänker på allergi, tänker vi på nysningar, rinnande näsa eller rinnade ögon. Även om dessa är symtom vid vissa typer av allergi, är en allergisk reaktion faktiskt ett resultat av flera händelser i vårt immunsystem.

Allergi och vårt immunsystem

Vårt immunsystem fungerar som kroppens försvarssystem mot de otaliga olika substanser och partiklar som är närvarande i luften som vi andas, i maten som vi äter och saker som vi rör vid. Benämningen ”allergen” används för allt som utlöser en allergisk reaktion. Vanliga allergen är pollen, mögel, pälsdjurs- och kvalsterallergen. (Läs mer om kvalsterallergi .)

Antikroppar cirkulerar i blodomloppet och finns i nästan alla kroppsvätskor. De hjälper till att fånga och bekämpa oönskade ”gäster”. En antikropp, som kallas immunoglobulin E eller IgE, spelar det största rollen hos människor med allergi. Allergi som ger IgE-antikroppar kallas även atopisk allergi.

När ett allergen kommer in i kroppen hos en allergisk person sker en rad reaktioner och IgE-antikroppar mot ett visst ämne produceras. Efter IgE-produktionen förflyttar sig dessa antikroppar till så kallade mastceller, som det finns speciellt mycket av i näsan, ögonen, lungorna och i mag- och tarmtrakten. IgE-antikropparna fäster sig på mastcellernas yta och väntar på sitt särskilda allergen.

Man kan vara allergisk mot ett eller flera ämnen men varje typ av IgE reagerar endast mot en typ av allergen. Det är därför som vissa personer endast är allergiska mot katt (de har endast IgE-antikroppar specialiserade på katt) medan andra är allergiska mot många allergen (de har många typer av IgE-antikroppar).

Vid nästa tillfälle när en allergisk person kommer i kontakt med det allergen som hon/han är allergisk emot, fångas allergenet upp av IgE. Nu frigörs en rad substanser, t.ex. histamin från mastcellerna. Substanserna utlöser symtom av en allergisk reaktion, som svullnad av vävnader, nysningar, rosslande, hosta och andra reaktioner.

De allergiska reaktionerna fortsätter vanligtvis; de frigjorda substanserna rekryterar nya inflammerade celler, vilket leder till ytterligare inflammation. Många symtom hos allergiska sjukdomar är resultat av vävnadsinflammation på grund av en permanent, fortgående exponering av allergener.

Ärftlighet är en viktig faktor vid allergi

Det är inte fullständigt klargjort varför vissa substanser orsakar allergiska reaktioner och andra inte och heller inte varför inte varje person framkallar en allergisk reaktion efter att ha blivit exponerad för allergen. Ärftlighet är den viktigaste faktorn som gör en person mottaglig för att utveckla en allergi. Om en förälder har en allergisk sjukdom är den beräknade risken 20-30% att barnet får allergi. Risken ökar till 40 % om båda föräldrarna är allergiker och upp till 70% om föräldrarna har samma allergi.

Överkänslighet och intolerans

En överkänslig person kan få samma typ av symtom som en allergiker men immunsystemet är inte inblandat.

Intolerans involverar inte heller immunsystemet. Vid laktosintolerans t.ex. är förmågan att bryta ner laktos nedsatt. Glutenintolerans beror på överkänslighet mot gluten i sädesslag.

Allergi och allergiska sjukdomar

Närvaron av IgE-antikroppar är allmän för allergi men symtomen skiljer sig beroende på typen av substans som frigörs och var de frigörs. När en person med allergi får symtom är nyckelfrågorna:

  • Vilka allergen reagerar jag emot?
  • När och hur mycket är jag exponerad mot dessa allergen?

De vanliga, stora allergiska sjukdomarna är:

  • allergisk rinit eller ”hösnuva”
  • allergisk konjunktivit, en ögonreaktion med inflammation och klåda
  • astma
  • atopiskt eksem (atopisk dermatit)
  • urtikaria eller nässelutslag
  • svåra allergiska reaktioner (anafylaxi) mot viss mat, insektsstick, läkemedel eller latex (mer om latexallergi ).

Symtom av allergisk rinit/hösnuva, till vardags kallad hösnuva, uppkommer när allergen kommer i kontakt med näsans slemhinnor hos en person som är känslig mot det allergenet. Allergisk rinit kännetecknas av nysattacker, kliande, rinnande och senare täppt näsa och kliande, rinnade ögon. Symtomen fortsätter om personen har daglig fortsatt exponering mot allergenet. Allergisk konjunktivit, sker när ögonen reagerar mot allergen med röda, kliande, rinnande och svullna ögon som följd.

Symtom hos atopiskt eksem, även kallad atopisk dermatit, beror ofta på att huden exponeras mot allergen. Matallergi och allergi mot luftburna allergen kan vara utlösande eller försämrande faktorer. Vanliga symtom vid atopiskt eksem är klåda, rodnad och flagnad hos huden. Symtom börjar i barnåren hos 80 % av de som har atopiskt eksem. Atopiskt eksem föregår ofta andra allergiska problem och många med atopiskt eksem utvecklar också astma.

Urtikaria, eller nässelutslag, är en annan allergisk reaktion som utmärks av röda, kliande upphöjningar, som kan förekomma i grupper. Utslagen kan vara både stora och små. Nässelutslag utlöses ofta av en infektion, viss mat som nötter, skaldjur, fisk, mjölk, ägg och frukt, eller mediciner mot värk, magbesvär, infektioner osv. Urtikaria är mycket vanlig och var femte person har någon gång i livet drabbats av det.

Astma är en kronisk lungsjukdom som drabbar ungefär 8 % av Sveriges befolkning. När en person får astmasymtom drar de inflammerade luftvägarna ihop sig så att det blir svårt att andas. Astma kännetecknas därför av pipande och väsande biljud vid andningen, hosta, andningssvårigheter och andfåddhet. Astma kan bero på allergi men även ansträngning, infektioner eller kontakt med retande ämnen som t.ex. rök och parfym. Hos små barn är astma ofta infektionsutlöst. Allergisk rinit anses vara en stor riskfaktor för att utveckla astma: upp till 80 % av dem som har astma har också allergisk rinit.

Anafylaxi. En anafylaktisk reaktion är en potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion som involverar flera organ i kroppen, framförallt hud, hjärta, kärl och magtarmkanal. Reaktioner kan komma inom ett par minuter eller efter ett par timmar efter det att man utsatts för något man inte tål. Vid svårare reaktioner med blodtrycksfall och grumlat/förlorat medvetande talar man om anafylaktisk chock (anafylaxi) eller allergichock. I folkmun används ofta ordet allergichock felaktigt även för reaktioner som inte går med blodtrycksfall och påverkat medvetande.

Diagnos och behandling av allergiska reaktioner

En allergolog eller erfaren läkare inom allergiområdet är mest kvalificerad att behandla en allergisk sjukdom. För att fastställa att du har en allergi kommer din läkare att gå igenom din sjukdomshistoria och göra en undersökning. Om undersökningen pekar på en allergi kommer läkaren att göra ett allergitest, ett pricktest på huden eller ett blodprovstest, för att fastställa vad som orsakar din allergi. När din allergi är identifierad kan din läkare hjälpa dig att med att bestämma den bästa behandlingen. Det första steget är alltid att, så långt det går undvika det du är allergisk emot. Din läkare kan också förskriva läkemedel för att minska de allergiska symtomen.

Specifik immunoterapi, även kallad allergivaccination och tidigare även hyposensibilering, kan också bli aktuellt. Hos många allergiker är allergivaccination mycket framgångsrik.

Sammanfattningsvis är en allergisk reaktion en komplex kedja av händelser som berör många vävnader och celler i kroppen. Även om det ännu inte finns något botemedel mot allergiska sjukdomar så finns det många behandlingar. Det viktigaste är att minska exponeringen mot allergen och om inte det hjälper att minska symtomen med hjälp av läkemedel. Besök din läkare för att fastställa den bästa behandlingen för dig.

Din läkare kan ge dig mer information om allergi och allergiska reaktioner.

Läs mer

Anita Säll som blev stungen av en geting och berättar om hur det är att få en allergisk chock eller om Carl som fick en anafylaktisk chock p.g.a. sin matallergi .

Visste du att kvalsterallergi är vanligare bland skåningar än norrlänningar? Läs om symtom och behandling av kvalsterallergi .

 

Innehållet på den här sidan är endast i informationssyfte. Det har inte som avsikt att ersätta en undersökning av din läkare. Tala med din läkare om du har mer frågor om allergi.