Olika rapporter visar att 2-15 % av alla vuxna är överkänsliga mot mat. Så många som 8 % av alla små barn i Sverige beräknas också ha överkänslighet mot mat. Andelen stiger under skolåren. Matöverkänslighet brukar delas in i matallergi och matintolerans.
Vad händer vid en matallergi?
Vid matallergi överreagerar vårt immunsystemet mot vanlig, ofarlig mat. Antikroppar cirkulerar i blodomloppet och finns i nästan alla kroppsvätskor. De hjälper till att fånga och bekämpa oönskade ”gäster”. En antikropp, som kallas immunoglobulin E eller IgE, spelar det största rollen hos människor med allergi.
När ett allergen kommer in i kroppen hos en allergisk person sker en rad reaktioner och IgE-antikroppar mot ett visst ämne produceras. Efter IgE-produktionen förflyttar sig dessa antikroppar till så kallade mastceller, som det finns speciellt mycket av i näsan, ögonen, lungorna men även i mag- och tarmtrakten. IgE-antikropparna fäster sig på mastcellernas yta och väntar på sitt särskilda allergen.
Vid nästa tillfälle när en allergisk person kommer i kontakt med det allergen som hon/han är allergisk emot, fångas allergenet upp av IgE. Nu frigörs en rad substanser, t.ex. histamin från mastcellerna. Substanserna utlöser symtom av en allergisk reaktion, som svullnad av vävnader, nysningar, rosslande, hosta och andra reaktioner.
Matallergen – de delar av maten som orsakar en allergisk reaktion – är oftast proteiner. De flesta av dessa allergen kan orsaka en reaktion också efter det att maten har blivit tillagad eller blivit nedbruten i kroppen.
Matallergi förekommer ofta hos personer som har familjemedlemmar som också har allergier. Symtomen kan komma redan efter en liten mängd av maten.
Matintolerans
Matintolerans beror på en onormal känslighet mot ett födoämne men som inte är en allergisk reaktion. Ofta förväxlas matintolerans och matallergi.
De vanligaste matallergenerna
De vanligaste matallergenerna – ansvariga för upp till 90 % av alla reaktioner – är proteiner från:
-
komjölk
-
ägg
-
jordnötter - läs om jordnötsallergi
-
vete
-
soja
-
fisk
-
skaldjur, såsom räkor, krabba och hummer
-
trädnötter, t ex valnöt, mandel, hasselnöt, cashewnöt och pistagenötter. Läs om nötallergi
Korsreaktion inom matgrupper
Mat kommer antingen från en växt eller ett djur. Maten kan grupperas i familjer efter deras ursprung. I vissa matgrupper, speciellt trädnötter, fisk och skaldjur, kan en allergi till ett födoämne i en familj resultera i att personen är allergisk till alla födoämnen i den familjen. Detta fenomen betecknar man ”korsreaktion”. På grund av likheter i allergena strukturer förekommer också matallergi kopplad till allergi mot vissa allergen som man andas in. Så kan t.ex. en björkallergiker vara allergisk mot nötter, äpplen och stenfrukter och en insektsallergiker vara allergisk mot skaldjur.
Inom matgrupper från djur är korsreaktivitet inte vanligt. Personer som är allergiska mot komjölk kan normalt äta nötkött och personer som är allergiska mot ägg kan normalt äta fisk.
Symtom vid matallergi
Hudsymptom - Den vanligaste allergiska reaktionen vid matallergi är nässelutslag. Nässelutslag är röda, mycket kliande, uppsvällda områden på huden som kommer snabbt och försvinner hastigt. De förekommer ofta i grupper, där nya grupper kommer när andra försvinner. Nässelutslag kan komma ensamt eller tillsammans med andra symtom.
Atopisk dermatit, eller atopiskt eksem, en hudsjukdom som karakteriseras av kliande, fönig, röd hud, kan utlösas av matallergi. Reaktionen är ofta kronisk och förekommer hos individer med en personlig- eller en familjehistoria med allergier eller astma.
Luftvägssymptom - Astmasymtom, som hosta, rosslande, eller svårigheter att andas, kan utlösas av matallergi, speciellt hos spädbarn och barn. Rinnsnuva och nästäppa kan förekomma.
Mag-tarm-symptom - Symtom av matallergi i mag-tarmkanalen innefattar uppkastning, diarré och magkramper och ibland röda utslag runt munnen, klåda och svullnad i munnen och halsen, illamående, magsmärtor, svullnad av magen och gaser.
Matallergi hos barn
Ägg- och mjölkallergi är de vanligaste matallergierna under de första levnadsåren. Andra tidiga allergier är fisk- och jordnötsallergi.
Hos nyfödda, är icke-allergiska, temporära reaktioner mot vissa matsorter vanliga, speciellt mot frukter. Till exempel förekommer med jämna mellanrum utslag runt munnen, som beror på naturliga syror i mat som tomater och apelsiner. Även diarré p.g.a. överskott av socker i fruktjuice och andra drycker kan förekomma. Däremot är andra reaktioner allergiska och de kan utlösas igen när den irriterande maten äts igen.
När de blir äldre kan vissa barn tåla mat som tidigare orsakade allergiska reaktioner. Undantag är jordnötsallergi och trädnötsallergi. Endast ca 20% växer ifrån sin jordnötsallergi.
Kraftig allergisk reaktion - anafylaxi
I svåra fall av matallergi kan den allergiska reaktionen skapa en livshotande reaktion kallad anafylaktisk chock eller allergisk chock. I allvarliga fall kan personen få ett blodtrycksfall som orsakar medvetslöshet och chock. Utan akut behandling kan anafylaxi leda till döden.
Diagnos vid matallergi
En allergolog eller en läkare som har erfarenhet av allergi kan diagnostisera en matallergi. Diagnosen kräver en noga organiserad och detaljerad utvärdering av problemet. Läkaren börjar med att gå igenom din sjukdomshistoria, följt av en kroppslig undersökning. Läkaren ställer frågor om intervallet mellan symtomen, säsongssvängningar, svårighetsgrad och vilka sorter av symtom som du har haft. Han/hon ställer frågor om tidsperioden mellan det att du ätit en matsort tills dess att du har fått en reaktion.
Hudtester kan vara effektiva för att bestämma vilka matsorter som utlöser allergiska symtom. Vid hudtester placeras en liten mängd extrakt från matsorten på personens rygg eller arm. I ett pricktest används en nål för att skapa ett litet hål i huden så att allergenerna kommer in i huden. Om personen inom 15 minuter utvecklar en kvaddel - en upphöjd knöl eller ett litet nässelutslag, indikerar det en möjlig allergi. Om personen inte utvecklar en kvaddel är testet negativt.
Din läkare kan också använda blodtester för att diagnostisera matallergi. I vissa fall, som vid kraftigt eksem över hela kroppen, kan ett hudtest inte användas. Din läkare kan då rekommendera ett blodtest.
Felaktigt positiva och negativa resultat kan förekomma vid både hud- och blodtester.
Matprovokation, i samarbete med en dietist, behövs ofta för att bekräfta en diagnos. Läkaren kan föreslå att patienten ska föra en matdagbok. Matdagboken är en detaljerad beskrivning av vilka matsorter som har ätits, när och vilka symtom som har uppstått. När läkaren misstänker allergi mot en enda matsort kan han rekommendera att patienten undviker den under en tid. Om symtomen minskar eller försvinner kan han/hon lägga till matsorten till dieten igen för att fastställa om den orsakar en reaktion (detta görs inte om patienten har haft en anafylaktisk reaktion tidigare).
Om diagnosen fortfarande är osäker, kan läkaren rekommendera att ett blindtest görs. Patienten får äta den misstänkta matsorten eller en neutral matsort. Om varken läkaren eller patienten vet om det är den misstänkta maten eller den neutrala som äts kallas det dubbelt blindtest. När dessa görs riktigt är det ett effektivt verktyg för att fastställa en konkret orsak och verkan-samband mellan en matsort och en allergisk reaktion.
Hur undviker du reaktioner?
Att undvika det man inte tål är den bästa behandlingen. Det är många saker du också skall göra om du är matallergiker:
-
Var försiktig och vaksam. Ta för vana att läsa innehållsförteckningarna. Var extra försiktig med lösgodis och konditorivaror som saknar innehållsdeklaration. De kan innehålla jordnötter, nötter eller mandel.
-
Be att få detaljerad information i butiker eller från tillverkare, särskilt av namn du inte känner till. Om du är osäker, låt bli att äta det du undrar över.
-
Var särskilt vaksam när du äter ute. Be om exakt information om vad maten innehåller. Tala om vad du inte kan äta om det är nödvändigt. Om du inte är nöjd med ett svar, chansa inte utan välj något annat som du är helt säker på.
-
När du själv lagar mat, var uppmärksam på förorenad köksutrustning t.ex. att samma köksredskap används till flera maträtter.
-
Nötter används ofta i orientalisk mat - det är bäst att undvika mat där du inte har full kontroll på tillagningen.
-
Exempel på annan mat som kan vara farlig: Pesto innehåller nötter, marsipan innehåller mandlar, nougat är en nötprodukt.
-
Undvik bufféer.
Anafylaktiska reaktioner orsakade av matallergier kan vara livshotande. Den som har fått en anafylaktisk chock mot en matsort måste absolut undvika denna. Om du för första gången får en anafylaktisk chock är det viktigt att du får en korrekt diagnos och behandling.
Din läkare kan ge dig mer infomation om matallergi och matintolerans.
Innehållet på den här sidan är endast i informationssyfte. Det har inte som mål att ersätta en undersökning av en läkare. Tala med din läkare om du har mer frågor om matallergi.
Läs mer
Länktips